Göran Bryntse, Kärnkraft och klimat.

Göran Bryntse, Kärnkraft och klimat.

Kärnkraftens fossilfrihet syftar enbart på bränslet i kärnkraftverket. Kärnkraftens utsläpp som kommer från hela livscykeln är ca 10 gånger högre än de som kommer från vindkraft, dvs. mer än 100 g koldioxidekvivalenter per kilowattimme producerad el. Elanvändningen i Sverige minskar, de sista ca 20 åren från ca 150 till 139 TWh. Dessutom stämmer inte myndigheternas prognoser för hur stor elanvändningen ska bli. De brukar överskatta hur stor elanvändningen ska bli. Kärnkraften

behövs därför inte. En viktig orsak till att elanvändningen inte ökar är att alla apparater och maskiner vi använder i hemmen och på arbetsplatser har blivit mycket effektivare och använder allt mindre el. I en rapport från professor Mark Jacobson vid Stanforduniversitetet kom man fram till att: nya kärnkraftverk kostar 2,3-7,4 gånger mer per kWh än sol och vindkraft; det tar 5-17 år längre att bygga kärnkraft; och de orsakar 9-37 gånger större utsläpp av koldioxid än sol- och vindkraft, dvs. 79-178 g koldioxidekvivalenter per kWh. Göran uppmanar åhörarna att läsa boken; 100 % Clean, renewable energy and storage for everything av Mark Z. Jacobson. Små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) (<300 MW) som diskuteras mycket idag har följande nackdelar: de är mindre effektiva än normala 1000 MW reaktorer, de producerar upp till 30 gånger mer avfall per kWh samt att tekniken är oprövad, t.ex. de svenska som använder smält bly som kylmedium. Vad gäller slutförvar av kärnavfallet så finns det alternativ till den metod som kärnkraftsbranschen beslutat om. Dessa är: 3 km djupa borrhål dit där vattnet rör sig långsammare, torrförvar i berg (blir då återtagbart), byt ut kopparn i förvaringskapslarna till titan, samt vitrifikation där kopparn i kapslarna byts ut mot glas. Korrosionshastigheten av de kapslar man planerar att använda kan vara 1000 gånger snabbare än vad SKB räknar med. Det finns försök som stöder denna teori. Detta kan innebära att kopparkapslarna bara håller tätt i 100 år istället för de beräknade och nödvändiga 100 000 åren. Urberget där man planerar att slutförvara kärnbränslet är inte stabilt, och under en 100 000 års tid kan problem med: permafrost, jordbävningar, förkastningar, sprickor, geodeformationer och havsvatten, uppkomma. Förvaret i Forsmark ligger närmre än 3 mil från kärnkraftverket. Detta gör att man efter ett eventuellt haveri i Forsmarks kärnkraftverk inte kan garantera tillgängligheten till avfallslagret.