SERO

Hej alla SERO.-medlemmar!

Här kommer kompletterande information om SEROs årsmöte 2020. På grund av pandemin blir det ett krympt årsmöte i år, som tidigare aviserats, lördag den 26 September kl. 13. Det kan följas både fysiskt, i Katrineholms stadshotell, eller via videomöte med hjälp av Zoom. De som i likhet med mig vill äta lunch kl. 12 på Stadshotellet, SERO bjuder,  ska anmäla sig till mig via mejl, goran@goranbryntse.se, senast måndag den 21 September för hotellets planerings skull. Önskvärt är också att de som vill delta fysiskt på årsmötet anmäler sig i förväg så vi kan anpassa möteslokalen till Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

De som vill delta i årsmötet via videokonferensen zoom bör också anmäla sig i förväg, senast onsdag 23/9 genom att skicka in sin mejladress till ann-sofie granzell, a.granzell@cireko.se och ladda ner Zoom-appen. Då kommer ann-sofie att skicka ut en zoom-länk till de som anmält sig så att deltagandet kan ske via video. Mer info kommer senare, dvs. Verksamhetsberättelse, Verksamhetsplan, ekonomi, revision etc. / Göran Bryntse

LÄS MER!!!

Läs debattartikeln i tidningen På Landet som Göran Bryntse, ordförande i SERO och Ewa Engdahl, Hållbar energiförsörjning, Coompanion skrivit, 26 augusti 2020. För att se en förstoring, klicka!

SEROs uppskjutna årsmöte sker under lördagen den 26 September på Stadshotellet i Katrineholm, 12 -15. På grund av coronapandemin inskränker vi SEROs årsmöte till de nödvändiga årsmöteshandlingarna. Vi börjar med lunch, SERO bjuder. Därefter, kl. 13 – 14.30,  följer sedvanliga årsmöteshandlingar, med fika efteråt. Det kommer att gå att delta på årsmötet via nätet. Vi ska ordna med närvaro via  video för de som inte kan/vill närvara i Katrineholm. Länk kommer att skickas så småningom liksom den vanliga dagordningen med underlag.
För att kunna ordna lunchen behöver vi anmälningar till den senast fredagen den 18 September.
Mer info kommer givetvis, men boka redan nu in tiden.
Hoppas vi ses på årsmötet, antingen fysiskt eller digitalt.

Göran Bryntse, som kommer till Katrineholm.

Krångel stoppar hans solel. Lantbrukaren Carl-Gustav Svensson vill bygga en gemensam solelsanläggning till sig och två grannfastigheter. Men reglerna för andelsägaren gör att det blir dyrt.
– Jag har räknat på det men tyvärr är det omöjligt, säger han.
(ATL – Lantbrukets Affärstidning 17 juli 2020)
Läs mer, klicka!

Förnybar Energi nr 2/2020 Läs bl a om:  – Stora planer för Solparker  – Årsmötet 26-27 september  – Är det lönsamt med lagrad solel  – Vatteturbiner i artificiell miljö  – Seros:s 40-åriga historia Se artiklar, klicka!

;

Läs utredningen om Energikooperativ, klicka!

Småskaliga initiativ skulle kunna vara en del av lösningen på omställningen av energisystemet i Sverige till mer förnybar energi!

Andra länder såsom Storbritannien och Nederländerna har ett betydligt större antal ”community energy”, så kallade gräsrotsinitiativ. Personer som går ihop och producerar energi i kooperativ form. Grekland och Österrike har, enligt en rapport från Europauniversitetet, de bästa villkoren för energikooperativ i Europa medan Sverige släpar efter som ett av de fyra sämsta. De svenska villkoren måste förbättras till åtminstone genomsnittlig EU-nivå om vi ska klara målet om 100 % förnybar energi år 2040.

Som privatperson, eller lantbruksföretag, är det idag ur skattehänseende förmånligt att investera i egenproducerad förnybar el. Och det är bra för omställningen av energisystemet. Men alla har inte egna tak till solpaneler, eller förutsättningar att själv investera i förnybar energi. För dessa privatpersoner och företag kan det därför istället vara mer lämpligt att gå ihop i ett kooperativ och investera tillsammans, dvs i en ekonomisk förening.

En enskild person har sällan råd att ensam bygga ett modernt vindkraftverk men kooperativa föreningar har. Även satsningar på solel underlättas om fler delar på investeringen genom en ekonomisk förening. Tyvärr får energikooperativ idag betydligt sämre ekonomiska villkor än en enskild villaägare.

Sverige behöver förbättra dagens oförmånliga villkor för medlemmarna i energikooperativ. De ska ha i huvudsak samma ekonomiska förutsättningar som privatpersoner. Vi har därför följande förslag:

Sänk eller slopa energiskatten för medlemmar i kooperativ som köper egenproducerad förnybar el

1. Tillåt investeringsavdrag för medlemmar i kooperativa föreningar
2. Ta bort uttagsbeskattning av kooperativa föreningar som säljer till självkostnadspris

De första två förslagen är åtgärder som troligen kan bidra till en ny rörelse där svenskarna engageras i energiomställningen. Att ta bort uttagsbeskattningen är en mer långsiktig åtgärd av principiell karaktär som har betydelse om marknadspriserna sticker iväg.

Uttagsbeskattning för egenproducerad energi är orimlig och unik för Sverige. Man kan fråga sig om den särskilda uttagsskatten införts för att skydda de tre stora dominerande kraftbolagens intressen? Vi ser istället att det ligger i nationens intresse att ha en väl spridd energiförsörjning på lokal nivå även ur beredskapssynpunkt.

Det är också värt att framhålla att mer kooperativt ägd vindkraft kan vara viktigt för att öka acceptansen av mer vindkraft hos befolkningen.

Dessutom är det önskvärt att Sverige vidtar liknande åtgärder som Grekland och Österrike tillämpar.

Energiöverenskommelsen från 2016 är under samlad attack från M, SD, KD och L, sedan några veckor också med stöd från kärnkraftsindustrin. De anser den gamla överenskommelsen vara oförmögen att möjliggöra en tillräcklig elproduktion på ett klimatneutralt sätt.

Själva förstår vi vare sig om de räknar (och i så fall hur) eller varför de överhuvudtaget vill väcka till liv en ny debatt – är initiativet möjligen en skenmantel för något annat? Under alla omständigheter vill vi nedan redovisa en jämförelse mellan det som gäller för år 2022 och vad som är möjligt år 2045 vad gäller olika energislag. Först något om elbalansen: Läs mer →