SERO

SERO ska ha ett extra årsmöte 14 januari för att slutföra antagandet av förslaget till nya stadgar. Förslaget finns på annan plats i tidningen eller på hemsidan. Mötet kommer att ske per video via Zoom. En länk skickas ut till de som anmält sig till mig minst tre dagar i förväg, via goran.bryntse@sero.se eller per telefon. De som inte har detta program och därför vill ansluta sig per telefon ska oxå anmäla sig till mig. Då kopplar vi upp er via SEROs konferenstelefon.

Dagordning.

1. Mötet öppnas, val av mötesordförande, sekreterareoch justerar.

2. Beslut om förslaget till nya stadgar. Lämna gärna  ändringsförslag i förväg för att effektivisera mötet.

3. Övriga frågor.

Utifrån SEROs förnyelsearbete har det gjorts en total översyn av stadgarna. I det reviderade förslaget har språket blivit modernare och enhetligt. Vissa paragrafers information har delats upp på fler paragrafer för att göra det enklare att hitta, samtidigt som mängden text har minskat.

Den största förändringen är att SERO fått en tydlig ändmålsparagraf. Den bygger på paragraf ett och två i nuvarande stadgar, men specifika energislag och specifika mål har bytts ut mot mer samlande uttryck och formuleringar.

En punkt på Årsstämmans dagordning har lagts till 9) Verksamhetsplan och budget för innevarande år.

Se förslaget nedan. Nuvarande stadgar finns att se på sero.se.

Arbetsgrupp: Harriet Axelsson, Anders Björbole, Peter Danielsson, Ann-Sofie Granzell och Jan-Åke Jacobson

Läs förslaget, klicka!  Läs gällade stadgar, klicka!

Ny styrelse i SERO efter årsmötet 26 september, klicka!

Läs debattartikeln i tidningen På Landet som Göran Bryntse, ordförande i SERO och Ewa Engdahl, Hållbar energiförsörjning, Coompanion skrivit, 26 augusti 2020. För att se en förstoring, klicka!

Krångel stoppar hans solel. Lantbrukaren Carl-Gustav Svensson vill bygga en gemensam solelsanläggning till sig och två grannfastigheter. Men reglerna för andelsägaren gör att det blir dyrt.
– Jag har räknat på det men tyvärr är det omöjligt, säger han.
(ATL – Lantbrukets Affärstidning 17 juli 2020)
Läs mer, klicka!

Förnybar Energi nr 2/2020 Läs bl a om:  – Stora planer för Solparker  – Årsmötet 26-27 september  – Är det lönsamt med lagrad solel  – Vatteturbiner i artificiell miljö  – Seros:s 40-åriga historia Se artiklar, klicka!

;

Läs utredningen om Energikooperativ, klicka!

Småskaliga initiativ skulle kunna vara en del av lösningen på omställningen av energisystemet i Sverige till mer förnybar energi!

Andra länder såsom Storbritannien och Nederländerna har ett betydligt större antal ”community energy”, så kallade gräsrotsinitiativ. Personer som går ihop och producerar energi i kooperativ form. Grekland och Österrike har, enligt en rapport från Europauniversitetet, de bästa villkoren för energikooperativ i Europa medan Sverige släpar efter som ett av de fyra sämsta. De svenska villkoren måste förbättras till åtminstone genomsnittlig EU-nivå om vi ska klara målet om 100 % förnybar energi år 2040.

Som privatperson, eller lantbruksföretag, är det idag ur skattehänseende förmånligt att investera i egenproducerad förnybar el. Och det är bra för omställningen av energisystemet. Men alla har inte egna tak till solpaneler, eller förutsättningar att själv investera i förnybar energi. För dessa privatpersoner och företag kan det därför istället vara mer lämpligt att gå ihop i ett kooperativ och investera tillsammans, dvs i en ekonomisk förening.

En enskild person har sällan råd att ensam bygga ett modernt vindkraftverk men kooperativa föreningar har. Även satsningar på solel underlättas om fler delar på investeringen genom en ekonomisk förening. Tyvärr får energikooperativ idag betydligt sämre ekonomiska villkor än en enskild villaägare.

Sverige behöver förbättra dagens oförmånliga villkor för medlemmarna i energikooperativ. De ska ha i huvudsak samma ekonomiska förutsättningar som privatpersoner. Vi har därför följande förslag:

Sänk eller slopa energiskatten för medlemmar i kooperativ som köper egenproducerad förnybar el

1. Tillåt investeringsavdrag för medlemmar i kooperativa föreningar
2. Ta bort uttagsbeskattning av kooperativa föreningar som säljer till självkostnadspris

De första två förslagen är åtgärder som troligen kan bidra till en ny rörelse där svenskarna engageras i energiomställningen. Att ta bort uttagsbeskattningen är en mer långsiktig åtgärd av principiell karaktär som har betydelse om marknadspriserna sticker iväg.

Uttagsbeskattning för egenproducerad energi är orimlig och unik för Sverige. Man kan fråga sig om den särskilda uttagsskatten införts för att skydda de tre stora dominerande kraftbolagens intressen? Vi ser istället att det ligger i nationens intresse att ha en väl spridd energiförsörjning på lokal nivå även ur beredskapssynpunkt.

Det är också värt att framhålla att mer kooperativt ägd vindkraft kan vara viktigt för att öka acceptansen av mer vindkraft hos befolkningen.

Dessutom är det önskvärt att Sverige vidtar liknande åtgärder som Grekland och Österrike tillämpar.